Snart är det dags igen

Om ca två veckor kör vi igång med IVF nr 3 och nu ska vi lyckas, det finns inget annat. Imorgon ska jag gå till Apoteket och beställa mina mediciner, känns skönt att få hem dem i god tid. Jag känner ingen oro eller nervositet inför sprutbehandlingen, men det beror kanske på att jag inte tänker på det så mycket. Jobbet tar upp all tankeverksamhet och det kanske är bra? I helgen ska jag träffa mina närmsta tjejkompisar varav den ena tjejen är gravid med sitt andra barn. Jag har förlikat mig med detta nu, men när hon berättade så kände jag en stor sorg och tårarna trillade nerför mina kinder. Min kompis skriver också i en blogg och nu börjar jag tycka att det är jobbigt att läsa hennes inlägg för det mesta handlar ju om den kommande bebisen. Jag kan ju också göra valet att låta bli att läsa, men av någon konstig anledning så dras jag till det ändå. Jag har även berättat för min chef om vår ofrivilliga barnlöshet och kan ni tänka er att hon fått sin flicka via IVF för ett antal år sedan. Det var så skönt att berätta för någon som då verkligen förstår.

Ett givande möte

Idag har jag varit i Malmö för att träffa några tjejer som också kämpar för att få det efterlängtade barnet. Vi blev totalt fem stycken och det blev minst sagt en givande eftermiddag med mycket prat. Jag trodde faktiskt inte att detta möte skulle ge mig så mycket som det gjort. Jag känner mig mycket lugnare och mer tillfreds inombords just nu. Jag har fått ett annat perspektiv på saker och ting och vetskapen om att vi är inte ensamma i detta gör att jag känner mig mer tillfreds. Jag tror att vi hade kunnat sitta där hela dagen och kvällen och prata och när vi skiljdes åt bestämde vi att ses snart igen och faktiskt så är redan ny träff inplanerad. Tillsammans är vi starka, eller hur?

Jag är tillbaka

Nu ska jag väcka liv i denna blogg igen, den har legat på is på tok för länge nu. Om en månad är vi igång med IVF igen och då ska vi lyckas, det finns inget annat. Jag längtar, men samtidigt finns det en oro kring att återigen misslyckas och hamna på botten. Jag försöker tänka positivt och se ljust på tillvaron, men det går upp och ner. Jag har kommit i kontakt med en jättetrevlig tjej som är i samma sits som jag och imorgon ska vi och några andra tjejer träffas. Vi längtar alla efter ett barn och det ska bli så skönt att få prata med människor som förstår.