När man själv försöker att bli gravid så känns det som att var och varannan människa i ens närhet lyckas. De senaste två åren har man fått se och höra gravidbesked till höger och vänster. Vi ska heller inte prata om hur många besked man fått via Facebook. Vid varje besked ska man klistra på den glada minen och visa hur glad man är för deras skull, men inombords blöder hjärtat. Man får sedan dåligt samvete för att man har tänkt som man har gjort, men varför ska man få det? Man är ju inte mer än människa och har man inte rätt att tycka att livet är väldigt orättvist ibland? De senaste två åren har flera nära vänner och familjemedlemmar fått barn och jag vet inte hur många gåvor man köpt till dessa små bebisar och varje gång tänker jag: Undrar när vi ska få mottaga en sådan present från någon?
Jag är glad för alla dessa små barn, men samtidigt så less och besviken och jag ställer mig frågan, när är det vår tur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar