Äggplocket

I onsdags var det då dags för äggplock. Vi kom till kliniken kl. 7.30 och eftersom detta var vårt tredje äggplock så visste man precis vad som väntade. Vi blev väl omhändertagna och allt gick mycket fort med ett väldigt lyckat resultat på 11 ägg. Vid tidigare IVF-behandlingar har vi fått ut 10, så detta var rekord. Resterande tid av dagen spenderade jag i soffan, jag var helt slut efteråt och ville bara sova. Jag fick en del smärtor när värktabletterna gick ur kroppen, men de avtog framåt kvällen och jag har mått bra sedan dess. Jag jobbade som vanligt igår och det var mannens tur att ringa samtalet till labbet för att få veta hur det gått med befruktningen. Detta samtal är oerhört jobbigt och jag ville inte ens tänka på resultatet, men det blev bra. Vi fick sex befruktade ägg och dessa odlas just nu och ska bli fina blastocyster. På måndag får jag ett tillbaka och det ska bli en liten bebis som kommer till oss i november. Nu är det vår tur att bli föräldrar!

Dagen innan äggplock

Idag är dagen före det är dags att plocka ut mina ägg. Nu hoppas vi på fina ägg som resulterar i en liten bebis i november. Jag har varit på min fjärde akupunktur ikväll och det känns så skönt att ha hunnit med det innan äggplocket. Det blir en akupunktur till när embryot är återinfört. Jag tänker lägga mig tidigt ikväll för vi ska upp jättetidigt imorgon för att vara i Malmö 7.30. Det är tur att man är ledig hela dagen sen, då blir det soffläge till en bra film.

Vul

Idag har vi varit på RMC för att göra ett vul (vaginalt ultraljud) och allt såg mycket bra ut. Jag hade flera fina äggblåsor och en var riktigt stor. Det blev beslutat äggplock på onsdag och jag ska fortsätta med samma dosering av mina mediciner fram till söndag. Läkaren pratade även med oss om att eventuellt sätta in två embryon vid insättningen. Vi kan vara aktuella för det, men beslutet tas efter befruktning. Jag/vi säger ja till detta trots att det är en ökad risk med en eventuell tvillinggraviditet. I nuläget gör jag det som krävs för att bli gravid. Det finns risker med det mesta i livet och chansar man inte så vinner man inget heller. Efter ultraljudet tog vi en välförtjänt frukost på Wayne´s Coffee, det smakade mycket bra och man kände sig glad inombords. Vid ett annat bord satt ett lyckligt par som hade varit på ultraljud, deras ultraljudsbilder låg på bordet. Jag kände faktiskt ingen avundssjuka eller bitterhet inombords när jag såg dessa lyckliga två, för mina tankar tog mig till att om några månader är de vi som sitter där. Jag tror på detta försöket nu och jag tror att akupunkturen hjälper mig på vägen. Det är vår tur nu!

IVF 3

Nu har min mens kommit och imorgon startar vår tredje IVF-resa. Imorgon tar jag den första sprutan med Gonal-F. Jag är varken nervös eller orolig utan snarare glad och förväntansfull, det bara måste vara vår tur nu. Igår var jag på min andra akupunktur och denna gången snurrade akupunktören på nålarna och det kändes verkligen på vissa punkter. Denna gången kunde jag verkligen slappna av och höll nästan på att somna. Jag hoppas och tror att detta ska hjälpa oss på vägen.

Akupunktur

Igår var jag på min första akupunktur. Jag har hört från flera håll att det kan vara bra att komplettera sin IVF-behandling med detta, så jag anser att det är väl värt ett försök. Jag tyckte nog att det var lite läskigt eftersom det var första gången, men samtidigt var det skönt och avslappnande. På kroppen sattes nålar i benen, fötterna, händerna och på magen vid livmoder och äggstockar, det sattes även nålar i öronen och en i huvudet. Enligt akupunktören ska akupunkturen öka blodcirkulationen och det ska bli en bättre miljö i livmodern för det lilla embryot. Ett besök kostar 500:- och det är bra att göra så många behandlingar man kan innan det är dags för återföring, så jag får helt enkelt upp med den stora plånboken nu. Jag har bokat in nytt besök på torsdag.

Jag har även fått hem mina mediciner, men denna gången blev det strul. Jag blev lovad ett sms i mitten av veckan och idag är det fredag = slutet av veckan, eller hur? Jag fick åka till Apoteket direkt efter jobbet och fråga efter mina mediciner och givetvis stod de på hyllan och väntade på mig, men ingen hade meddelat mig. Jag var tvungen att säga att jag tyckte det var dåligt. Nästa problem som uppstod var att jag bara fått en spruta av Orgalutran, tur att vi kollade detta innan jag åkte hem. Som tur var fanns det på ett annat Apotek här i närheten så jag får åka dit ikväll och hämta hem dem. Det låter kanske som små problem i många öron, men i denna situation blir det stora problem som man verkligen inte behöver.

Jag berättade för ett par kollegor på jobbet om min akupunktur, men den ena av dem trodde verkligen inte på det. Visst hon får tycka precis som hon vill, men det kändes som att jag inte borde berättat. Folk har så mycket de ska tänka och tycka och man önskar att de bara kunde hålla det för sig själva ibland. Till saken hör också att denna kollega genomgått samma sak som jag för många år sen och idag blev det att vi pratade om detta med IVF vid flera tillfällen. Precis innan jag ska gå hem säger hon till mig att jag får tänka att det finns dem som har det värre än jag. Ska det vara någon tröst? Jag tycker att livet är väldigt orättvist och jag tycker att jag fått min beskärda del av den orättvisan genom livet och att det borde vara slut nu. Nej, hon tyckte att jag skulle tänka så för jag var ju frisk och jag har hus, man och jobb. Ska jag bara vara nöjd med det? Usch, ju mer jag tänker på att hon sa så, så blir jag arg. Jag som trodde att hon om någon skulle förstå, men man glömmer nog lätt bort det som varit svårt och tur är väl kanske det, eller?